Medoc marathon


Ett lopp jag drömt om att få springa i många år är ”vinmaran” i Medoc. Äntligen skulle det bli av, tack vare en liten notis på Jogg. Det var Pär Nyberg från Borås som skrev att han skulle ordna en resa med allt ordnat så det var inget att tveka på! Eller var det det? Vem är han? Det kostade trots allt 7500:- i förskott! (Billigt, jämfört med Springtravel) Hur kul är det att åka ensam på en sån resa?

Det skulle visa sig att det var väldigt roligt, och ensam kände jag mig bara mellan Granelund och Borås. För det är i Borås Pär och medarrangören Tomas bor. Därifrån gick bussen som tog oss dit och hem. En nätt tripp på ca. 30 timmar. Enkel resa!

Efter att först jobba några timmar packade jag bilen på onsdag lunch och åkte till Frufällan, Borås. Där fick jag direkt hjälpa till att packa in sallad och dricka i bussen som redan var på plats. Sedan plockade vi upp övriga deltagare i Borås, Göteborg och de sista i Lindome. Nu blev det aldrig tråkigt i bussen, för redan vid Hallandsåsen hade vi matstopp. Tomas talade om innan att det var sista träningspasset, och det var inte löpning utan vindrickandet vi behövde öva. Salladen och vinet (eller ölen) smakade bra och det som var kvar delades broderligt/systerligt i bussen på den fortsatta färden.

I Rödby gick vår första chaufför av och tog bilen tillbaka till Borås. Han ersattes av Peder och Peter som nu hade långa arbetsdagar framför sig. Efter prickfri körning kom vi fram till vårt hotell, Vital Park i Lacanau ca. 22.00 och det var lite i senaste laget, för restaurangen hade precis stängt. Det räddades i baren med öl och baguette.

Fredag inleddes med hotellfrukost som var OK även om jag fått bättre. Därefter åkte vi till Paulac där start och mål på Medoc marathon är. Vi strosade runt en stund och bjöds in till allehanda andra maror med vin, cognac eller andra konstiga förtecken. Sedan gick vi till marknaden dvs. där de lokala vinproducenterna bjöd på smakprov och sålde flaskor och boxar, OBS! inga bag in box utan kartonger med tre eller sex flaskor.

Sedan hade våra ledare lyckats boka lunchbord för 40 personer vilket ingen trott vara möjligt. Långbordet på trottoaren var uppskattat av oss alla.

Tanken att vi sedan skulle till en fin men billig vinbutik gick bokstavligt upp i rök. Av affären återstod bara några brända väggar! Men det löste sig med ett besök på Lidl.

Sedan gick färden till havet där några badade innan vi återvände till vårt hotell. Nu började uppladdningen med att alla fick sina naglar målade i blått och gult. Pär och Tomas gick igenom vad vi skulle tänka på under loppet, som: drick årgångsvinet vid alla 20 vinstationerna, gå i uppförsbackarna, ät entrecote, ostron med champagne till, de goda kakorna med frukt i ska inte missas, chips ska vi äta mycket för saltets skull och på slutet finns det glass osv. Ta med

vattenflaskor där det finns för de kan vara slut på nästa station var ett annat råd som i varje fall i år var helt onödigt. Målet skulle inte vara snabbast utan snarare närmast maxtiden 6,5 timmar och fokus på att ha roligt och njuta under den

42 195 meter långa karnevalen. De berättade också att målgången är speciell då det är på den Röda mattan. Här uppskattar den stora publiken om man bjuder på något extra. Vi fick våra Swedish Space Maffia tröjor och gula kepsar med en svensk flagga. Samlingen avslutades med en trevlig middag på hotellet.

På lördagens morgon tog vi på nytt bussen till Paulac för att få vara med om en av de häftigaste marorna i världen. Årets tema var science fiction så här möttes vi av princess Leia, Stålmannen, och en massa avatarer. Vi hade sällskap och tog ett gruppkort precis före start.

När vi stod på vägen var det musik, sprutande guldkonfetti och luftakrobater som hängde under stora ”såpbubblor”.

Så gick starten och det var en behaglig fart och ingen som rusade. Stora delar av loppet gick på vinfälten med druvorna på båda sidor. Underlaget varierade mellan asfalt, kullerstenar, grusgångar och gräs. Tätt mellan stationerna som ibland låg inne på slottsgårdarna och ibland ute efter vägen. Det gällde att ta det lugnt så man hann njuta av vinet. I början tog jag med mig en vattenflaska som de tipsat om, men det var onödig ballast så det slutade jag snabbt med. Vatten fanns på alla stationer. Kakorna smakade bra och chipsen gick också ned. Apelsinklyftorna var läskande men kombinationen apelsin/rött vin var inte helt optimal. Då var det godare med den ost som fanns på en del stationer.

Hela tiden man sprang tittade man på alla fantastiska kreationer som folk klätt ut sig med. Att vara apan i Star Wars verkade otroligt varmt och jobbigt. Telefonkiosk såg obekvämt ut men att sitta i en soffa som andra fick skjuta kanske vore något ett annat år. I början hade jag sällskap med ett blankt rymdskepp som ganska många löpare hjälptes åt att dra och skjuta hela vägen.

Förutom de många vinslotten sprang man genom små, mysiga franska byar. Här verkade alla gått man ur huse och hejaropen var många. Musikorkestrar spelade och stämningen var verkligen på topp.

Att jag följde rådet ”gå i uppförsbackar” gjorde att Anna och Mattias från bussen sprang om varje backe så att jag sedan sprang om när det blev slätt och nedför. Vi hejade och skojade varje gång men snart bestämde vi oss att ha sällskap hela tiden istället. Efter trettio kilometer kom vi ikapp Mats och Mikael och då var vi fem som höll ihop. Ibland kom vi ifrån varandra vid stationerna men vi hade uppsamling på höger sida tjugo meter efter varje station så det var inga problem att hålla ihop. Några kilometer före målet kom Malin och Anne ikapp oss och då saktade de ner så alla sju skulle in i mål tillsammans. Mattias kläckte idén att vi skulle springa tåg hela Röda mattan in i mål. Så fick det bli, tjejerna först, ett stadigt tag i varandras axlar och ropandes ”Viva la Suede” kom vi i mål på 6.04.44.

Här får alla medalj, en ryggsäck och en flaska årgångsvin i en fin trälåda. Dessutom fick vi en orange plastmugg som hängde i ett orange band. Det skulle man vara rädd om för det var entrébiljetten till afterrun tältet och härinne fick man fylla muggen med vin (vad annars) så mycket man ville. Längst in kunde man faktiskt få öl från några tunnor och just nu smakade det bättre. Att tugga på fanns sandwich, frukt och ost.

DJ spelade och ärligt vi i Swedish Space Maffia ÄGDE tältet. Framför DJ samlades vi och dansade tills det stängde. Vi lyckades till och med få en extra låt efter sedan han sagt att det var slut.

Så man kan sammanfatta Marathon du Medoc som världens längsta och världens roligaste och världens mest generösa marathon

Alla var nöjda och glada när vi återvände till hotellet för en välbehövlig dusch och sedan i stort sett direkt till en restaurang vid havet. En mycket god middag intogs i trevligt sällskap och sedan promenerade vi tillbaka till hotellet.

Söndag morgon och efter frukost, utcheckning och allt packat i bussen var det min tur att göra en arbetsinsats. Jag körde bussen till vinpromenaden som gick i Paulac. Det är en ca. tio kilometer lång promenad mellan några vinslott. Man får en liten metallkåsa att hänga runt halsen och det är meningen att man ska smaka på 15 olika årgångsviner. Återigen imponerade våra reseledare då de delade ut fotglas i bussen innan promenaden. Vin är så mycket godare i fotglas än kåsa!

När promenaden var slut åt vi lunch och köpte de viner vi tyckt bäst om och sedan startade den långa resan hem.

Även nu hade vi trevligt och alla var överens att detta varit en toppenresa och Pär och Tomas planerade redan nästa års resa. Många var vi som sa att vi ville med igen och som tur var lovade de att årets deltagare hade förtur på platserna.

Om någon tycker det låter kul och är sugen att hänga på kanske det går att ordna. Pär nästan lovade att jag kunde få ta med någon mer från Närke.


Per Börjesson