Redan på fredagseftermiddagen åkte vi till Borås för att delta i 6 timmars. Vi var de tre som startade löpningen i klubben, Per Börjesson, Benny Frost och Kent Johansson. Med oss hade vi också Peter Wiktorsson som förr tävlat för Laxå men som nu, när han bor i samma trappuppgång som Kent i Kumla representerar nätklubben AXA Sports Club. Att han skulle slå oss tre gamlingar visste vi nog allihop!
Det blev en trevlig resa med mycket löparsnack och även en del gamla minnen hann ventileras.
Väl framme checkade vi in på vandrarhemmet Vila mitt i centrala Borås, innan vi tog en promenad i duggregnet för att äta och sedan leta på tävlingsplatsen. Så mycket leta behövdes nu inte eftersom Benny och Kent deltog i loppet även ifjol, så de hittade rätt bra.
Sedan ägnades kvällen åt diverse förberedelser inför sex timmars löpning runt Ramnasjön, ett varv som mäter 1295 meter.
Efter en god frukost på hotelldelen gick vi till nrlappsutdelningen. Det var uppehåll när vi gick till frukost, regn på vägen tillbaka för att hämta väskorna, uppehåll igen på väg till nrlapparna och så regn på väg till omklädningsrummet! Hur skulle det bli på tävlingen?
Jo som tur var uppehåll och temperatur mellan 4C vid start och 7C mitt på dagen. Eftersom det inte heller blåste var det idealiska förhållanden.
Direkt från start stack Peter W iväg, och Benny drog sakta ifrån. Själv hade jag planerat 5.45 fart och Kent pratade om lite över 6 min/km.
Ganska snart märkte jag att jag gått ut lite för fort, men jag fick sällskap med en trevlig löpare från Lonsome Runners (också en nätklubb) som planerade att komma sex mil. Trots att jag förstod att det aldrig skulle hålla för mig i den farten fortsatte vi tillsammans och pratade. Det gick i 5.25-5.30 fart i ca 20km. Efter bara några varv sprang Kent om oss och konstaterade också att båda sprang för fort, ändå drog han sakta ifrån oss.
Någonstan vid varvningen (efter 20 km) stannade mitt sällskap för att få lite energi i en privat station, och sedan såg jag honom inte mer under loppet.
Kent höll sin fart till 3 mil och fick sedan tyvärr kliva av med poblem med sin vad. Peter och Benny varvade mig flera gånger, Peter flest.
Själv fick jag problem med krampkänningar efter 26 km men det gick att springa hela tiden till 30 km. Sedan var det riktig kramp och jag tvingades gå bitvis. När problemen kommer blir man klokare så från att förut druckit var tredje varv började jag nu dricka varje varv och gå i uppförsbackarna. Det hjälpte så att det gick att springa (fast långsamt) på platten och nedför hela tiden. Benny som legat tre varv före kände lite av ljumskarna så han gick ett tag och då kom jag ikapp (fast två varv efter). Vi hade sällskap ett tag och jag kunde efter att ha klarat maradistansen, från att ha haft många kilometrar med över 8 minuters fart, öka farten igen och kom ned på 7.25 tempo. Trots det försvann Benny då han sprang ännu snabbare.
När jag hade ett varv kvar till femmilen sa jag till speakern, som alltid peppade oss löpare att "ett varv till, sen ger jag mig." Då hörde jag Benny som jag åter kommit ikapp att "Nej, då fortsätter du så långt du kan på nästa varv". Sedan sprang vi tillsammans resten av loppet och han fick mig att fortsätta. Snabbaste kilometern på väldigt länge var den 50:e då klockan visade 7.16. Sista varvet "spurtade" vi för att hinna över varvningslinjen och inte behöva vänta så länge på den exakta mätningen av distansen. Det gick bra, jag kom 96 meter förbi linjen och Benny ca 50 meter ännu längre (+ två varv också).
Peter blev mycket riktigt bäst av oss och kom på 12 plats med 68 841 meter!
Segraren Jimmy Jacobsson från Falkenberg sprang 81 143 m vilket var banrekord och årets näst bästa resultat på en ren 6h. Tvåan och trean hade dessutom årets tredje och fjärde längsta sträcka
i Sverige.
Resultat:
69) Benny Frost 56 509 m, marathontid 4.01.44, 83) Per Börjesson 53 896 m, marathontid 4.31.24
135) Kent Johansson 35 720 m.